Om Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för en del av inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar – en grundförsäkring och en frivillig försäkring (kräver medlemskap i en a-kassa) som grundar sig på tidigare inkomst. Ersättning från grundförsäkringen betalas ut med högst 510 kronor per dag. Detta grundbelopp betalas ut till den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa eller som inte varit medlem i 12 månader, men som uppfyller det krav på arbete som finns. Grundbeloppet kan betalas ut tidigast från och med den dag sökande fyller 20 år.

Ersättning från den frivilliga inkomstbaserade försäkringen betalas ut till den som är medlem i en arbetslöshetskassa och som uppfyller medlemsvillkoret och arbetskravet inom medlemstiden.

Grundvillkor

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du uppfylla ett arbetskrav och vissa grundvillkor. Grundvillkoren innebär att du måste:

vara arbetsför och kunna och vilja ta ett arbete på minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan

vara anmäld som arbetslös och arbetssökande hos den offent­liga Arbetsförmedlingen och i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande.

Du ska också upprätta en handlingsplan tillsammans med Arbetsförmedlingen.

Det är viktigt att du själv är aktiv när det gäller att söka arbete. Varje månad ska du lämna en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen där du redovisar vad du har gjort för att ta dig ur arbetslösheten.

Krav på arbete – Arbetsvillkor

Arbetsvillkoret innebär att du under tolvmånadersperioden direkt före arbetslöshetens inträde måste ha förvärvsarbetat i sex kalender­månader med minst 60 timmars arbete i varje månad. Om du inte uppfyller detta, krävs det att du har arbetat minst 420 timmar under en sammanhängande period av sex kalendermånader. Minst 40 tim­mars arbete i varje månad krävs. Du kan uppfylla arbetsvillkoret genom arbete som anställd eller med arbete i eget företag.

Ersättningen man får från arbetslöshetskassan beror på:

– genomsnittlig arbetstid före arbetslöshetens inträde

– genomsnittlig inkomst före arbetslöshetens inträde

– hur många timmar per vecka man kan och vill arbeta

– hur många timmar per vecka man är arbetslös.

Det finns en lägsta respektive högsta dagpenning.  Arbetslöshetsersättningen är skattepliktig och räknas som pensionsgrundande inkomst. Gränserna för dagpenningen sätts av regeringen och kan inte påverkas av arbetslöshetskassorna.

En ersättningsperiod är i normalfallet 300 dagar. De som när ersättningsdag 300 infaller har barn som är under 18 år får en förlängning med 150 ersättningsdagar. Arbetslöshetsersättning lämnas med 80 procent av tidigare förvärvsinkomst de 200 första ersättningsdagarna. Ersättningsdag 201 sänks kompensationsnivån till 70 procent. Högsta dagpenning är dock 1 200 kr under de första 100 dagarna av ersättningsperioden. Därefter sänks taket till 1 000 kronor per dag.

Ersättning kan lämnas med högst fem dagar per vecka. Varje ersättningsperiod inleds med två dagars karens.

OBS! Detta är endast en information om några av grundvillkoren. Utöver detta finns en mängd faktorer som kan påverka din rätt till ersättning.

Arbetslöshetsersättning och deltidsarbete

För veckor då du arbetar deltid kan du få ersättning i högst 60 veckor per ersättningsperiod. Resterande veckor av ersättningsperioden får du endast ersättning veckor då arbete inte har utförts. Begränsningen gäller alla anställningsformer, även timan­ställningar. Även semester räknas som arbete. Begränsningsregeln gäller endast veckor med arbetslöshetsersättning, inte med ak­tivitetsstöd.

Några exempel: Du arbetar 30 timmar en vecka, får ersättning med en dag = 1 deltidsvecka. Du arbetar 10 timmar en vecka, får ersättning med 3,5 dagar = 1 deltidsvecka.

Du som är ensamstående och har egna barn under 18 år helt eller delvis boende i ditt hem kan anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin när du har förbrukat dina 60 deltidsveckor och i stället få aktivitetsstöd. Anvisningen görs av Arbetsförmedlingen.

Om du blir arbetslös

Kom ihåg att anmäla dig arbetslös på Arbetsförmedlingen. Fyll i blanketten ”Anmälan om arbetslöshet”. Se till att fylla i samtliga punkter. Skicka blanketten till SAAK.

Tillsammans med anmälan behöver vi intyg på vad du gjort under en tolvmånaders period omedelbart före arbetslöshetens inträde. Exempel på intyg som kan vara aktuella är arbetsgivarintyg, intyg från försäkringskassan (föräldraledighet, sjukdom) och studieintyg. I vissa fall kan vi behöva intyg för en längre period. Vi kommer då att begära de intyg vi behöver.

Om du endast haft ett kortare uppehåll sen du senast var arbetslös behöver vi intyg över perioden sedan du senast fick ersättning.

Kassakorten som du kommer att få hem ska skickas till den förtryckta adressen på baksidan. Alla övriga handlingar skickas till SAAK. Observera att kassakorten inte ska fyllas i förrän båda veckorna på kortet har passerat.

Om du är ansluten till Mina sidor fyller du dina kassakort där.

Arbeta i annat EU/EES-land

Funderar du på att arbeta utomlands, i ett annat EU eller EES- land? Det är några saker du bör tänka på innan du reser. Man ska alltid vara försäkrad i det land där man arbetar. De flesta EES-länder har allmänna försäkringar, men Danmark och Finland har precis som Sverige arbetslöshetskassor dit man måste söka inträde. Kontrollera alltid att ditt arbete omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Försäkrat arbete i annat EES-land får tillgodoräknas i ett arbetsvillkor i Sverige. Du kan alltså gå ur din svenska kassa och vara arbetslöshetsförsäkrad i landet där du arbetar.

När du sedan återvänder till Sverige är det viktigt att du omedelbart söker inträde i svensk a-kassa. Du behöver då inte uppfylla inträdesvillkoret för att bli medlem, utan du kan bli medlem även om du inte har arbete när du söker inträde. Detta gäller gränsarbetare och oäkta gränsarbetare, det vill säga den som bor i ett land och arbetar i ett annat och återvänder till bosättningslandet åtminstone en gång per vecka respektive återvänder mer sällan än en gång i veckan.

Det är viktigt att du blir medlem igen i en svensk a-kassa i direkt anslutning till att din försäkring i det andra EES-landet upphör så att det inte blir något uppehåll i din medlemstid. Om du till exempel arbetar i Norge till sista januari och inte söker inträde i svensk a-kassa förrän i mars så kan din medlemstid räknas först från mars månad. Du måste då vara medlem i ett år för att kunna få ersättning från den inkomstbaserade försäkringen.

Du kan också välja att fortsätta att vara medlem men du är ändå försäkrad enbart i det land du arbetar.

Detta är några av de saker du bör tänka på innan du reser. Regelverket kring detta är omfattande och komplicerat så alla situationer är inte beskrivna i denna text. Ta därför kontakt med a-kassan innan du reser för att få mer information. Kontakta också Försäkringskassan innan du byter arbetsland.

Vanliga frågor och svar

När betalas ersättningen ut?
SAAK har utbetalningar varje vecka, vanligtvis på torsdagar. Eftersom varje kassakort omfattar två veckor innebär detta att du får din ersättning varannan vecka. Detta under förutsättning att du regelbundet skickar in dina kassakort snarast möjligt.

Hur gör jag om jag arbetar?
All arbetad tid ska fyllas i på kassakortet. För den som har en fastställd tjänstgöringsgrad fylls utfört arbete i på kassakortet med procent. Övrigt arbete fylls i med timmar per dag. Om du haft konstnärligt arbete eller arbete som lärare eller cirkelledare, kontakta kassan för mer information om hur du ska rapportera arbetet.

Kan man starta företag eller någon form av egen verksamhet under arbetslösheten?
Nej. Arbetslöshetsersättningen får inte vara en inkomstutfyllnad i min­dre lönsamma företag och den får inte heller underlätta start av eget företag.

Är det möjligt att studera samtidigt som jag får arbetslöshetsersättning?
Normalt kan du inte få arbetslöshetsersättning under studietid. Under vissa förutsättningar är dock studier inget hinder för att få arbetslöshetsersättning. Kontakta SAAK för mer information.

Personuppgiftspolicy

SAAK:s personuppgiftspolicy

1. Allmänt
Denna personuppgiftspolicy reglerar insamling, användning, överföring, lagring, och
hantering i övrigt av personuppgifter. Syftet med personuppgiftspolicyn är att
behandlingen av personuppgifter ska var förenlig med kraven i EU:s allmänna
dataskyddsförordning 2016/679 (nedan kallad ”förordningen”).

2. Personuppgiftsansvarig
Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa (nedan kallad ”SAAK”) är
personuppgiftsansvarig. SAAK kontaktas i frågor rörande personuppgifter på
Telefon: +46 8 545 912 50
Epost: kontakt@saak.se
Adress: SAAK, Box 6507, 113 83 Stockholm

3. Personuppgifter
3.1 Vad är en personuppgift?
En personuppgift är information som går att knyta till en fysisk person, exempelvis namn,
adress, e-post och telefonnummer. En fysisk person vars personuppgifter behandlas av
SAAK benämns nedan som ”medlem”.

3.2 Ändamålet med SAAK:s behandling av personuppgifter
SAAK är en förening som har ett myndighetsutövande uppdrag enligt lag. SAAK behöver
behandla medlems personuppgifter för att SAAK ska kunna utreda och betala ut
arbetslöshetsersättning till medlem i enlighet med lagen om arbetslöshetsförsäkring och
lagen om arbetslöshetskassor. Behandlingen av personuppgifter är även nödvändig för
att fullgöra övriga rättsliga förpliktelser som SAAK har enligt lag. Behandlingen av
personuppgifter görs med stöd av förordningens artikel 6.1 e som ett led i a-kassans
myndighetsutövning.

3.3 Överföring av personuppgifter till andra
Överföring enligt lag
SAAK lämnar i sin myndighetsutövande verksamhet och för att fullgöra sina rättsliga
förpliktelser ut personuppgifter till följande mottagare:
– Till annan a-kassa om medlem säger upp medlemskapet i SAAK för att bli
medlem i annan a-kassa. Då överförs uppgifter om medlemskapet och, om
medlemmen ansöker om ersättning, uppgifter om hur villkoren för ersättning
har sett ut. Se 48 e § ALF och 25 § FALF.
– Till Försäkringskassan lämnas uppgift om medlem är berättigad till ersättning,
har möjligheter att arbeta, eventuella hinder för ersättning och om
arbetslöshetsersättning utbetalats. Se 48 d § ALF och 24 § FALF.
– Enligt 48 d § ALF och 24 a § FALF har SAAK en skyldighet att lämna ut
uppgifter till Pensionsmyndigheten.
– Till Arbetsförmedlingen lämnas uppgift om antal utbetalda ersättningsdagar,
rätten till och omfattningen av fortsatt arbetslöshetsersättning. Se 48 b § ALF
och 21 § FALF
– Till kommunernas socialnämnder lämnas uppgift om medlem är berättigad till
ersättning och i vilket utsträckning och om det betalats ut
arbetslöshetsersättning. Se närmare 11 kap. 11 § Socialtjänstlagen (2001:453) och 4 § Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall
enligt socialtjänstlagen.
– Till Kronofogdemyndigheten lämnas uppgifter om dagar med
arbetslöshetsersättning och utbetalning av sådan. Se 4 kap. 15 §
utsökningsbalken (1981:774) och 25 b § FALF. När arbetslöshetsersättning
har betalats ut felaktigt och ersättningen inte betalas tillbaka kan SAAK
komma att vända sig till Kronofogden för indrivning, eller till tingsrätten om
fordran bestridits.
– Till Statistiska Centralbyrån lämnas uppgifter om medlemskap och ersättning
för framställning av statistik. Se 94 b § lag (1997:239) om
arbetslöshetskassor, LAK och 7 § förordning (1997:836) om
arbetslöshetskassor, LAKFo.
– Till Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala
studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller andra
arbetslöshetskassor lämnas upplysning om SAAK finner anledning att anta
att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt i den andra
organisationens verksamhet. Se lag (2008:206) om underrättelseskyldighet
vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
– Till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och allmän förvaltningsdomstol
lämnas på begäran uppgift om förhållande som är av betydelse för
tillämpningen av lagen om inkomstgrundad ålderspension. Se 15 kapitlet 13 §
andra stycket lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
– Till Skatteverket lämnas kontrolluppgift för utgiven arbetslöshetsersättning
och ränteutgifter, se 15 kap. 2 § skatteförfarandelag (2011:1244), SFL.
– SAAK är enligt bidragsbrottslagen skyldig att anmäla misstänkt bidragsbrott
till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten.
– Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF, kan vid granskningar och
klagomål begära att SAAK lämnar ut uppgifter i enskilda ärenden.
– Till förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen
lämnar SAAK uppgifter angående ärenden som överklagats.
– Till Justitieombudsmannen vid klagomål på SAAK:s handläggning.
– Till Justitiekanslern vid klagomål och begäran om skadestånd grundat på
SAAK:s handläggning.
– Till Brottsförebyggande rådet för statistiska ändamål.
– Till Riksrevisionen vid dess granskningar.

Övrig överföring av personuppgifter
Utöver de uppgifter som SAAK lämnar ut på grund av en skyldighet i lag eller som är
nödvändiga för att betala ut arbetslöshetsersättning lämnar SAAK endast ut uppgifter när
medlem samtyckt. Till Swedbank lämnar SAAK uppgifter för att kunna betala ut
ersättning till medlem som sökt arbetslöshetsersättning. Till Trygghetsrådet,
Omställningsfonden och Trygghetsstiftelsen lämnas också uppgifter om medlems
ersättningsrätt.

Överföring till personuppgiftsbiträden
För att kunna bedriva verksamheten en effektiv administration av
arbetslöshetsförsäkringen behöver SAAK lämna ut insamlade personuppgifter till
samarbetspartners och leverantörer. Med dessa har SAAK upprättat personuppgiftsbiträdesavtal
i enlighet med förordningen. I personuppgiftsbiträdesavtalen
är det tydligt reglerat att personuppgifterna är konfidentiella och ska hanteras på ett
säkert sätt.

3.4 Erhållande av personuppgifter från andra
När det är nödvändigt för att SAAK att hämta in uppgifter och det finns stöd i lag så
hämtar SAAK in följande uppgifter:
– Uppgifter om registrering som arbetssökande, deltagande i program och
uppgift om etableringsersättning från Arbetsförmedlingen enligt 48a § ALF
och 20 § FALF.
– Uppgifter om ersättning eller annat stöd från Försäkringskassan enligt 48c §
ALF och 22 § FALF.
– SAAK sparar frågor från Försäkringskassan om tillfällig föräldrapenning för att
kontrollera om medlem i framtiden skulle söka ersättning för samma period.
– Uppgift om pension eller annan förmån från Pensionsmyndigheten enligt 48c
§ ALF och 22a § FALF.
– Uppgifter om sökt samt beviljat studiestöd från Centrala Studiestödsnämnden
(CSN) enligt 48c § ALF och 23 § FALF
– Om medlem avslutar sitt medlemskap i en annan a-kassa för att gå med i
SAAK så hämtas vissa uppgifter från medlemmens tidigare a-kassa i enlighet
med 48e § ALF och 25a § FALF.
– Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket,
Kronofogdemyndigheten, Centrala studiestödsnämnden och
Arbetsförmedlingen är enligt lag (2008:206) skyldiga att meddela SAAK om
de tror att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller
med ett för högt belopp.
– Om medlem ansöker om att söka arbete i en annan EU-stat fattar
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) beslut i frågan, vilket sedan
överförs till SAAK. Om medlem sedan söker ersättning från ett annat EU-land
kommer SAAK att få uppgift om medlemmens anmälan av
arbetsförmedlingsmyndigheten i det aktuella EU-landet.
– Kronofogdemyndigheten kan lämna uppgifter till SAAK om eventuella
betalningsförelägganden, utmätningar eller skuldsaneringar. Det är uppgifter
som SAAK använder för att kunna hantera sina fordringar enligt god
inkassosed.
– Arbetsgivare utfärdar arbetsgivarintyg med stöd av 47 § ALF.

3.5 Hur länge sparas uppgifterna?
SAAK sparar personuppgifter så länge det är nödvändigt för ändamålet med
behandlingen av uppgifterna. När uppgifterna inte längre behövs ska de gallras.
Uppgifterna får dock bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.
Gallringstider för allmänna handlingar i SAAK:s register framgår av den
myndighetsspecifika föreskriften, RA-MS 2010:70. Vissa uppgifter, som regleras i
föreskriftens 3 §, ska bevaras för eftervärlden.

4. Rättigheter gällande insamlade personuppgifter
4.1 Information
SAAK ska vid insamling av personuppgifter, och när medlem begär det, informera om
behandlingen av personuppgifter. SAAK är även skyldig att informera berörd medlem vid
eventuella säkerhetsincidenter gällande dennes personuppgifter, i enlighet med
förordningen.

4.2 Registerutdrag
SAAK ska på begäran från medlem lämna ut registerutdrag där det framgår vilka
personuppgifter som SAAK behandlar, och hur behandlingen genomförs.

4.3 Rättelse
SAAK ska så snabbt som möjligt rätta felaktiga eller ofullständiga personuppgifter.

4.4 Begränsning
SAAK ska på begäran av medlem begränsa behandlingen av alla eller vissa av
personuppgifterna genom att markera hur och när dessa får användas. I de fall
begränsningen innebär att SAAK inte kan uppfylla rättsliga förpliktelser eller utföra
myndighetsutövning, kommer SAAK inte begränsa behandlingen, samt informera
medlem om detta.

4.5 Radering
SAAK ska på begäran av medlem radera alla eller vissa av dennes behandlade
personuppgifter. I de fall radering innebär att SAAK inte kan uppfylla rättsliga förpliktelser
eller utföra myndighetsutövning, kommer SAAK inte att radera personuppgifterna, samt
informera medlem om detta.

4.6 Dataportabilitet
Medlem har rätt att få ut sina behandlade personuppgifter i ett strukturerat, allmänt
använt och maskinläsbart format och har rätt att överföra dessa uppgifter till en annan
personuppgiftsansvarig.

4.7 Klagomål
Medlem som anser att SAAK:s behandling av personuppgifter bryter mot förordningen
har rätt att lämna in klagomål till Datainspektionen.

5. Sammanfattning av ändamål och laglig grund för behandlingen av
personuppgifter

5.1 Rätten att behandla personuppgifter
SAAK behandlar personuppgifter i enlighet med förordningens krav. SAAK är skyldigt att
redogöra för ändamålet för behandlingen av personuppgifter, den lagliga grunden för
behandlingen, vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, samt lagringstiden för
personuppgifterna.

5.2 Behandling av medlems personuppgifter
Ändamål
Administration av Arbetslöshetsförsäkringen.
Utbetalning av arbetslöshetsersättning.

Laglig grund
Myndighetsutövning

Kategori av personuppgifter som kan komma att sparas
Namn, personnummer, adress, e-postadress, telefon, barns födelsedatum,
logginformation, användar-id, kontonummer, anställningar, inkomstuppgifter, studier,
hälsotillstånd.

Kategori av mottagare som personuppgift kan lämnas ut till
Andra a-kassor och myndigheter.
Personuppgiftsbiträden

Lagringstid
SAAK behandlar personuppgifterna så länge det behövs för ovan angivna ändamål
under tiden medlemskapet varar. Efter avslutat medlemskap behålls uppgifterna så länge
det är nödvändigt för att uppfylla rättsliga förpliktelser fastslagna i lag.

5.3 Behandling av anställdas personuppgifter
Ändamål
Hantering av anställningsförhållandet, bokföring, redovisning, samt att fullgöra
arbetsrättsliga skyldigheter.

Laglig grund
För att fullgöra anställningsavtal.
Rättslig förpliktelse gällande bokföring, redovisning och arbetsrättsliga skyldigheter.
Nödvändigt för att skydda personliga intressen.

Kategori av personuppgifter
Namn, personnummer, adress, e-postadress, telefon, kontonummer, användar-id, samt
nära anhörigas namn, adress, e-postadress och telefon.

Lagringstid
SAAK behandlar personuppgifterna så länge anställningen varar och därefter så
länge personuppgifterna måste sparas på grund av rättsliga förpliktelser.

6. Ändring av personuppgiftspolicyn
SAAK äger rätt att närsomhelst ändra denna personuppgiftspolicy. Vid ändring ska
medlemmar informeras om ändringen och innebörden av nya, borttagna eller förändrade
regler.